Bacalhoa – perfekt till grönmögelost

Etiketter

ost & efterrätt

För en tid sedan var vi på ost- och vinprovning. Det var den lokala livsmedelsaffären som hade slagit sig samman med en ostaffär i Saluhallen. Och på matvinden hade de dukat upp ett bord för alla som var villiga att öppna plånboken.

Där fanns alla de vanliga godsakerna. Gruyère, mogen Brie gjord på opastöriserad mjölk och så en smakrik Roquefort. I glasen fanns ett trevligt rödtjut, ett ganska neutralt vitt vin från Rhônedalen – och så ett udda vin i det tredje glaset.

Det var en skvätt Bacalhoa 2015 (109 kronor, portugisiskt sött starkvin), som stod och väntade på oss. En färg någonstans mellan bärnsten och orange. Stor men ganska udda lukt av honung, marmelad och syra, äppelkällare och hjortron. Fyllig och söt smak med russin och fikon bakom brända toner.

”Jaha, ett vin som kan funka som en godisefterrätt” tänkte jag. Men så följde jag rekommendationerna och tog en bit grönmögelost. Tuggade och sippade lite på vinet.

Salt, stark ost och sött, fylligt vin. Det blev en mix som gjorde mig omedelbart förälskad.

Smaksensationen var ungefär som portvin och grönmögelost, men ändå annorlunda. Testa gärna själv. Vinet finns på ett Bolag nära dig. Ostarna är ännu enklare att hitta, men välj gärna Saint Agur eller ekologisk Kornblomst. Godare om du frågar mig.

Annonser

Valborgsmeny med tonfisk från Medelhavet & smakrik mandelkaka

Etiketter

fisk & skaldjur, huvudrätt, ost & efterrätt

Det sägs att beduinerna i Mellanöstern hade strikta regler för gästfrihet. Vem som än kom till deras tält så var de tvungna att erbjuda mat, vatten och sovplats i tre dygn. Spelade ingen roll om det var deras bästa kompis som rykte i tältduken eller eller deras värsta fiende.

Nu kan man ju tro att beduinerna var särskilt vänliga och gästfria människor, och så kan det vara, men det är inte huvudsaken. Den är mycket råare och enklare: man klarar sig inte själv i öknen utan mat, vatten och en skyddad plats – alltså skapades en kultur där gästfrihet var normen.

Men jag tror att det finns en dimension till: mat förenar människor! Den som suttit ned med en annan människa och delat ”bröd”, den går inte ut och skär huvudet av gästen efter desserten.

Det var viktigt för de nomadiserande beduinerna. Men det börjar bli viktigt också för oss, för världen blir allt mer uppdelad. I USA finns många människor som inte vill ha en Trumpsupporter som granne (eller tvärtom). Här i Sverige finns det rätt många som inte vill bjuda en sd-are på middag (eller tvärtom).

Låt mig vara fullständigt klar: jag har inte ett uns över för Donald Trump, Victor Orban eller Jimmy Åkesson. Men jag skulle utan vidare kunna att äta middag tillsammans med en vanlig sd-väljare eller Trumpanhänare.

Skulle du nu ha en politisk motståndare på middag hemma hos dig, så bjud honom eller henne på något gott – eller skippa gästerna och njut av maten bara för att det är Valborg. Ett förslag är Medelhavsgrillad tonfisk och potatissallad. Häll gärna en skvätt rosé i glasen och dröm dig bort till Medelhavet och Provence.

Efter maten: lite kaffe och en mandelkaka med bär. Gott och du slipper fixa efterrätten på kvällen, den kan man göra innan.

Hur du är gör, och vilka du än bjuder på mat: Trevlig Valborg och Första maj!

Mandelkaka med bär & glass

Etiketter

ost & efterrätt, Vin- & kokbok

Jag är ofta oerhört kaxig när det kommer till recept. Läser dem, funderar en stund och sedan struntar jag i dem och gör som jag vill.

Men det finns ett undantag: efterrätter och kakor. Då blir jag försiktig som en skotträdd skidskytt på skjutvallen.  Kort sagt: jag följer recepten.

I fallet med den här mandelkakan var det tur för det blir en saftig och välsmakande kaka med hög mandelsmak. Tillsammans med färska eller frysta bär blir det riktigt bra. Ja, skulle kanske vara lite glass också… Eller testa med vispad 34 procentig crème fraiche, funkar som vispgrädde men är fräschare och utan gräddens sötma.

Det här behövs till 8 – 10 personer:
400 g sötmandel
3 äggvitor
knappt 2 dl socker
florsocker

bär & kanske glass

Gör så här: 
Sätt ugnen på 200 grader. Mixa mandeln till ett fint smul i en matberedare. Vispa äggvita och socker till ett hårt skum. (OBS Det funkar inte om lite av äggulan kommer med). Blanda ihop mandelsmulet med vispade äggvitan.

Smöra en form med löstagbar kant. Häll smeten i formen och grädda i ugnen 15 – 18 minuter. Låt den svalna och pudra över florsocker. (Använd en te-sil så går det lätt att ”snöa” kakan.)

Ät & njut. Gärna med bär & glass.

Receptet kommer från Mai-Lis Hellénius bok Hälsosamt livsstil och det goda livet. Man får väl säga att det här hänger mer i hop med den goda livet… Men hon påpekar att det är bra fett i mandelkakan – inte en massa smör…

Och visst är den en god kaka, men är man som jag känslig för det alltför söta så kan man minska mängden socker en smula.

Fräsch äppelsorbet med calvados

Etiketter

Alsace, fransk mat, ost & efterrätt

Det här är en dessert i min smak. Den är fräsch, har trevlig syra och är inte så där sockertung som efterrätter kan vara.

Dessutom är den enkel att göra, så fram med kniv, skärbräda & Granny Smith – nu blir det äppelsorbet.

Det här behövs till 4 personer:
2 stora, syrliga Granny Smith
½ dl ganska stark äppeljuice
1 msk pressad citron
½ dl florsocker (ta mer om du gillar riktigt söta desserter)
1 msk glykossirap

4 msk calvados
ett gäng myntablad

Gör så här:
Kärna ur och fintärna äpplet. Lägg i frysen i minst 2 – 4 timmar (beroende på hur fint tärnat äpplet är).

Lägg de frysta äppeltärningarna i en mixer/matberedare. Ha i äppeljuice, pressad citron & glykossirap + så mycket florsocker som just du vill ha. Mixa grovt.

Lägg äppelmixet i frysen i ca 30 – 45 minuter. Rör om någon gång så det inte blir en fastfrusen isklump.

Lägg upp kulor av sorbeten i portionsglas eller skålar. (Går lättast om man formar ”ägg” med två skedar, tycker jag). Garnera med myntablad och häll 1 cl calvados över varje portionsglas.

Om man gillar mynta kan man strimla några blad och blanda ner i de äppelmixet.

Äppelsorbet åt jag första gången på en restaurant i byn Nothalten i Alsace. Restauranten drevs av ett uråldrigt par. Damen som serverade gick runt på artrosvärkta ben och muttrade ”Ja, ja, ich komme” till gästerna. Maken, i 85-års åldern, stod för matlagningen.

Men maten var god och sorbeten himmelsk. Så jag åkte hem och gjorde äppelsorbet jag också. Resultatet var gott, men resultatet såg ut som något katten hade släpat in.

Nu har jag hittat en äppelsorbet som både smakar som den i Nothalten – och som går att presentera på bild.

Nyårsmeny 2018 – torskrygg, milda smaker och en eftertänksam Riesling

Etiketter

förrätt, fisk & skaldjur, huvudrätt, ost & efterrätt

Är det inte ovanligt mycket dårar som slirar runt i världen. Jag tycker det är fullt med Trumpar och Erdogan  och Orban och Putin och Åkesson och Duterte-look-alikes. Skjutgalna dårar i för stora kostymer som inte har gjort den här planeten till en bättre plats under det gångna året.

Ja, ja. Jag vet vad du tänker. Säkert någon variant på Joe Hills ”Don’t cry. Organize”. Och jag håller helt med dig. Vem skulle göra världen bättre om du och jag gav upp?

Men det finns gränser. Just den här veckan mellan jul och nyår tycker jag man kan få gosa ner sig i soffan, sörpla te och titta på brasan.

Och det är ungefär så jag tänker mig det här nyåret. En fest med fisk och milda smaker. En Riesling att smutta på och något rustikt att hålla i handen.

Ungefär som bilden här ovanför. Där ligger små tarte med balsamicokokt rödlök & chèvre. Riktigt goda och oslagbart enkla om man använder färdig smördeg. Vill man skåla i bubbel så ligger cava och crémant bra till (om du inte haft en ovanligt förstående chef för då kan du gå direkt på champagnehyllan).

En crémant från Bourgogne som jag läst mycket gott om är Clodilde davenne (149 kronor på Bolaget). Kanske läge att testa den snart…

Avokadomousse med rom och räkor har en hög igenkänningsfaktor. Det är lite retro över rätten – men den är faktiskt väldigt god. I alla fall om du frågar mig.

Dessutom behöver du inte tillbringa en hel eftermiddag i köket för att kunna langa fram tallrikarna på kvällen.

Till huvudrätt blir det torskrygg, en saftig bit fisk som faktiskt är ovanligt lätt att lyckas med och få så där fint skivig som den är på krogen. Torskrygg med räksås & mandelpotatismos är en rätt to die for, särskilt räksåsen. Den blir fyllig, smakrik och rund.

Bryter man av den naturliga sötman med syra från citron och skal, så blir det en läcker balans. Funkar utmärkt med en Riesling där hög syra balanseras av ett uns restsötma. Testa med en Riesling från von Winning i Pfalz strax norr om Alsace. von Winning Win Win kostar 139 kronor på Bolaget, von Winning Riesling är ett par tior billigare.

Även i efterrätten balanseras syran från citronen av sötma, men här är det grädden i fyllningen och jordgubbssåsen som bryter mot den syrliga citrontarten.

Vad du ska dricka till citronpajen har jag ingen aning om. Men jag skulle starkt rekommendera en kopp kaffe efter maten, för att mota den paltkoma som lurar efter varje middag med tre goda rätter. Du vet ju själv hur det är. Man tanker att det här var ju gott så jag tar en liten bit till, bara en liten bit…

Vill du ha fler förslag på nyårsmenyer så kan du välja bland inläggen här nedanför:
Nyårsmeny 2013 – från chèvre & vildsvin till skummande skumpa
Nyårsmeny 2014 – sydfranska influenser 
Nyårsmeny 2015 med Grevinnan och betjänten: avokadosoppa, serranolindad rödspätta & portvinskokt päron
Nyårsmeny 2017 – Skumpa till förrätt, dessert & kanske till rödspättan

Allhelgonameny med avokadomousse, canard confit & mangosorbet

Etiketter

fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, kyckling & fågel, ost & efterrätt

Det är något fel på svenska högtider – i alla fall de på hösten. De har liksom försvunnit bort i ett svart hål där ingen firar dem.

Jag menar vad har hänt med Mickelsmäss den 29 september? Det var en av årets största högtider under Medeltiden. Men vem tar nu ledigt från jobbet, ställer till med stor fest och firar?

Eller Mårtensafton den 10 november… Under den katolska tiden var denna helgdag den sista dagen man fick smörja kråset innan julfastan på 40 dagar startade. Alltså höstens motsvarighet till fettisdagen på våren. Men vem köper en gås, bjuder hem gäster och firar? Ja, alltså av oss som bor norr om Hallandsåsen…

Kvar finns Allhelgonadagen som för länge sedan var en dag när människor slapp jobba och fick tid att fira mörkhöstens ankomst den 1 november. Nu är den i hopkrympt till en nästan helt vanligt lördag.

Jag tror det finns anledning att ta efter Medeltidens människor. Fira årstidernas ankomst, känn att året har en rytm och att allt inte bara är ännu en dag i grottekvarnen!

Jag tycker du ska ställa till med fest. Stort kalas om det funkar för dig – eller bara ett par tända ljus och ett fint dukat bord. Bara du får en liten positiv knuff som tar dig genom november, den mörkaste av månader.

Kanske väljer du någon av rätterna här nedan till ditt kalas.

Om du tycker att avokadomousse med rom och räkor låter som något för historieätarna när de leker 1970-tal, så säger jag bara en sak: Smaka, det är faktiskt väldigt gott! Dessutom en hyfsat enkel förrätt som du inte behöver svettas med i flera timmar.

Enkelt är också canard confit, alltså konfiterad anka – i alla fall om du låter bli att confitera den själv. Stek anklåren i en panna, kör klyftpotatis och rödlök i ugnen. Har du tid och kraft över så ger du dig på crème fraiche-kokta jordärtskockor.

När det gäller efterrätten med mangosorbet, granatäpplekärnor & glass så blir det nästan löjligt enkelt. Kör fryst mango i mixer/matberedare, pilla ut kärnorna från granatäpplet & lägg upp glassen. Klart.

Om du tycker att bilden här nedan ser ”julig” ut så beror det på att jag gjorde mangosorbet i julas. Till den serverade jag överbliven risgrynsgröt…

Om du skulle ha en laddning risgrynsgröt i kylen, så är det helt ok att servera den tillsammans med mangosorbeten. Men om så inte är fallet, funkar det lika bra med vaniljglass. Jag lovar.

Marinerad flankstek med gräddig rödvinssås

Etiketter

huvudrätt, nöt, ost & efterrätt, sås & röra, tillbehör

”Kanske skulle ha en köttbit till middag”, tänkte jag i helgen och började leta runt lite bland affärerna. I den lokala slaktarbutiken hittade jag utmärkt, ekologisk oxfilé – för 500 kronor kilot.

Ja, jag tror du förstår varför jag tittade efter andra alternativ – för sådana finns det gott om. Rostas är mört som filé men till halva priset. Har du inte testat, så slå till en fredag när du vill pigga upp både dig och dina smaklökar.

Högrev kan man också ugnsbaka som en stek, men då måste man ha lite tålamod – så där en 5 timmar tålamod.

Själv fastnade jag för flankstek. Marinerade den i rödvin, vitlök och timjan. Rotsakerna ugnsbakade jag och marinaden blev basen i en gräddig rödvinssås. Det blev en middag med fylliga, varma smaker. Smakrik sås och lite höstkänsla med ugnsbakade rotsaker. Och pengarna, de räckte även till annat.

Det här behövs till 4 personer:
700 g flankstek
olivolja & smör
salt & svartpeppar

Marinad:
1 – 1,5 dl rödvin, inte det strävaste du kan hitta
3 msk olivolja
3 vitlöksklyftor, skalade och hackade
½ kruka timjan, klippt i mindre bitar

Rotsaker:
ca 1 – 1,5 kilo rotsaker, t ex potatis, morötter & rödlök
men palsternacka & rotselleri går också bra
olivolja & salt

Gräddig sås:
1,5 dl stark kalvbuljong, vatten + fond eller tärning
1,5 – 2 dl crème fraiche (34 %) eller grädde
1 – 2 tsk kinesisk soja
stekskyn från köttet

Gör så här:
Ta upp flanksteken och skär ett rutmönster på ”insidan” av köttet, ca ½ cm djupt. Blanda ihop marinaden, häll den över köttet och låt marinera 1 timme i rumstemperatur.

Sätt ugnen på 225 grader. Skala rotsakerna och skär i klyftor. Koka potatisen 1 – 2 minuter, så fastar den inte. Lägg potatisen i en oljad ugnsform. Ugnsbaka i ca 45 minuter. Låt morötterna steka i 30 minuter och rödlöken i ca 20 minuter. Salta.

Ta upp köttet ur marinaden. (OBS Spara den). Skrapa/torka av köttet. Salta & peppar, Bryn det ett par minuter på varje sida i olja & smör. Använd en stekgryta eller stekpanna som tål ugnsvärme.

Koka upp marinaden, sila bort timjan & vitlök. Häll marinaden över köttet och sätt in grytan i ugnen i 10 – 12 minuter. OBS Sänk värmen till 175 grader.

Koka upp kalvbuljong och crème fraiche. Låt koka ett par minuter, krydda med soja.

Ta ut köttet ur ugnen. Låt det vila en liten stund. Häll stekskyn i såsen och låt den koka ihop. Smaka, kanske aningen mer soja – eller lite salt & peppar.

Skär upp köttet. OBS Skär rakt över de ”trådiga” muskelfibrerna, annars blir det segt.

Vinet vi drack var ett fylligt rödvin från kooperativet i Bourg i norra Bordeaux. Vi åkte runt där i somras och testade lite vin här och kollade in en producent där.

När vi sedan skulle packa in allt i bilen för hemfärd, så blev vi lite förskräckta. Totalt 77 flaskor skulle pressas in i vår kompakt-kombi.

Men nu var det rätt kul att kunna gå ner i källarskrubben. Titta sig omkring och fundera lite. ”Jamen, Etienne de Tauriac, det blir nog bra till flanksteken”.

 

Till helgen väljer jag röd mat med gröna inslag

Etiketter

förrätt, fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, ost & efterrätt

År 1994 var det första demokratiska valet i Sydafrika historia. Apartheid hade just avskaffats och för första gången fick alla vuxna människor rösta. Oavsett om du var vit, svart, färgad eller hade förfäder som kom från Indien, så var alla lika. Alla hade var sin röst att lägga på det parti de tyckte var bäst.

Resultatet överträffade alla förväntningar. Med värdighet väntade människor på sin tur – det bildades kilometerlånga köer till valurnorna, människor stod där i timmar för att äntligen få utöva sin demokratiska rättighet.

De hade väntat sedan apartheid infördes 1948, så några timmar till var ett lätt pris att betala.

På söndag är det val i Sverige. Då – och bara just den dagen – har alla lika stor makt, oavsett om du heter Marcus Wallenberg, Anna Pettersson eller Mona Ashrawi

Jag tänker använda min del av makten till att rösta. För mig blir det rött, vad du väljer att rösta på är helt upp till dig.

Men valet är en högtid att fira med lite god mat. Just därför har jag ett förslag på en meny för valhelgen. Förrätten blir provencalska tomater. Man tar goda och mogna tomater. Skär av ett ”lock” från toppen och bakar dem i ugnen med ströbröd och hackade örter. Runt om har man lite god parmaskinka eller bayonneskinka.

Huvudrätten är ugnsbakad torskrygg med tomat, fänkål & örtolja. Det är lika gott som det ser ut på bilden här ovan. Saftig torskrygg, pigg fänkål och smakrik örtolja. Dessutom enkelt om man har färdiga bönor.

Till sist måste det bli den franska bäriga efterrätten Clafoutis. Blanda ner bär – röda såklart! – i en omelett-/pannkakssmet. Kör i ugnen.

Lätt som en plätt skulle man kunna säga.

Sedan är det bara att sätta sig vid bordet, äta & njuta – för det ska vara gott att leva även om det är valhelg. Men du, glöm inte bort det där med att rösta.

 

Orranäs gårdsmejeri – värd en omväg

Etiketter

ost & efterrätt, resor

Michelin hade ett sätt att skapa kategorier när de började med stjärnorna i Guide Michelin. En stjärna betydde att restaurangen var värd ett stopp. Två stjärnor att den var värd en omväg och tre stjärnor att maten var så god att restaurangen var värd en egen resa.

Jag tänker på det här när vi lämnar stugan på gränsen till Småland och åker kustvägen från Brömsebro ner till Torhamn i östra Blekinge. Vägen är långsam och slingrande, en av de där gamla kostigarna som fått asfalt och blivit bilväg.

Det är sanddyner och tallskog, små åkrar och glimtar ner mot Kalmarsund. Oändligt mycket trevligare än E22:an rakasfalterade väg genom skogen.

Och så är den kantad av gårdsbutiker och lokala producenter. I Bröms finns det fortfarande jordgubbar även om sommaren har vänt. Blomlöfs rökeri i Brömsebro har kallrökt lax som får bli en middag en av de kommande kvällarna.

En mil söderut kommer man till Bond-Gården (ska väl uttalas som Bond i James Bond). Där har en kreativ bonde skapat den klart ovanligaste gårdsbutiken med en gunga i en ”sparrisställning” och en Turistbyrå i form av en byrå. Men där finns också den mjällaste och godaste sparrisen, väl värd en omväg.

På Orranäs gårdsmejeri hittar man två som vänt storstaden ryggen. Boel och Lars Dahlberg tröttnade på sina jobb, sade upp sig och började föda upp getter ekologiskt. Av köttet gör de getsalami – riktigt smakrik och god. Av getmjölken och inköpt komjölk blir det ost.

De har bara hållit på i tio år, men redan fått silver i SM i mathantverk för sin vita Caprin. Den kraftigare blåmögelosten Orrnäs Blå har utsetts till Ostfestivalens godaste ost två år i rad.

Det är också den som lockar oss mest när vi står där i den lilla gårdsbutiken och smakar oss igenom delar av sortimentet. Totalt gör de 15 olika ostar – och hade vi testat alla dem så hade vi nog fått hoppa över middagen.

Ändå får vi med oss mer än vi tänkt. Det blir de här bägge ostarna och en spännande rökt ost, getsalamin och marmelad.

Hemma i stugan dukar vi upp Orranäs Blå och päronmarmelad. Osten är krämig och fyllig, ”mellanlagrad” för att vara blåmögelost. Påminner faktiskt om Saint Agur i smaken. Sältan i osten bryter fint mot den söta marmeladen.

För oss var det här matvaror som var värda en omväg. Men det klart om man bor på Kungsholmen eller i Dala-Järna, så blir det en ganska lång omväg…

Trava då istället ner till Ica eller den lokala ostaffären. Köp en blåmögelost, kanske just Saint Agur eller en vanlig Grädd-Ädel. Leta upp en god marmelad – behöver inte vara päronmarmelad, fikon funkar också bra.

Sedan är det bara att gå hem och njuta. Om det inte är helg eller semester eller något som ska firas, för då kanske det blir en sväng till Bolaget så ett glas portvin får skölja ner osten.

Clafoutis – en bärig fransk efterrätt

Etiketter

fransk mat, ost & efterrätt

Först Frankrike, sedan sommarstugan vid Kalmarsund. Så har våra somrar sett ut de sista åren, och 2018 är inget undantag.

Vi kör ner genom ett Sverige som dallrar i hettan och svänger av E 22:an vid fredsstenen i Bröms. Den står där som ett monument över fornstora dar – i alla fall så fornstora att den påminner om freden som gjorde Jämtland och Härjedalen till svenska landskap.

Nere vid vattnet ligger den lilla stugan på en plätt gräs som torkat till gul halm. Men vattnet, vilken befrielse att plaska runt i Östersjön utan att frysa.

Kanske är det abstinens efter Frankrike. Jag vet inte, men när jag ser recept på clafoutis går jag igång och vill testa. Jag tar jordgubbar som jag hittade i gårdsbutiken i Bröms och trycker ner dem i ägg-mjölk-mjöl-smeten, sedan gräddas efterrätten medan vi äter middag en av de där nästan osannolikt varma kvällarna.

Det här behövs till 5 personer:
½ l jordgubbar, hallon, björnbär eller andra bär
om man vill ca 8 – 10 jordgubbar eller motsvarande mängd andra bär
2 msk socker
4 ägg
2 dl mjölk
2 – 2,5 msk vetemjöl

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Snoppa och skölj bären, dela dem i halvor eller kvartar. Blanda bär och socker. Mosa 8 – 10 jordgubbar med en gaffel.

Vispa ihop ägg och mjölk. Vispa ner mjölet och rör ner de mosade bären. Smöra en ugnsform och häll äggsmeten i formen. Tryck ner bären. Ställ in i ugnen i 25 – 35 minuter – eller tills smeten fått fin färg och inte längre är kletig.

Hustrun är jordgubbspurist. Jordgubbar äts med mjölk, lite socker och en stor matsked. Fan tar den som föreslår något annat.

Förslaget om clafoutis föll inte i god jord, om man säger så… När jag dessutom sade att bären skulle gräddas i en smet ungefär som en pannkaka eller omelett, då blev hon ännu mer skeptisk.

– Ska vi äta jordgubbsomelett?!? frågade hon med samma misstro som om jag föreslagit ostron med ketchup och senap.

Men hon blev mildare och gladare när vi satt vid bordet och åt.

– Det här var ju gott, sade hon. Men du skulle aldrig ha sagt det där om pannkakssmet.