Clafoutis – en bärig fransk efterrätt

Etiketter

fransk mat, ost & efterrätt

Först Frankrike, sedan sommarstugan vid Kalmarsund. Så har våra somrar sett ut de sista åren, och 2018 är inget undantag.

Vi kör ner genom ett Sverige som dallrar i hettan och svänger av E 22:an vid fredsstenen i Bröms. Den står där som ett monument över fornstora dar – i alla fall så fornstora att den påminner om freden som gjorde Jämtland och Härjedalen till svenska landskap.

Nere vid vattnet ligger den lilla stugan på en plätt gräs som torkat till gul halm. Men vattnet, vilken befrielse att plaska runt i Östersjön utan att frysa.

Kanske är det abstinens efter Frankrike. Jag vet inte, men när jag ser recept på clafoutis går jag igång och vill testa. Jag tar jordgubbar som jag hittade i gårdsbutiken i Bröms och trycker ner dem i ägg-mjölk-mjöl-smeten, sedan gräddas efterrätten medan vi äter middag en av de där nästan osannolikt varma kvällarna.

Det här behövs till 5 personer:
½ l jordgubbar, hallon, björnbär eller andra bär
om man vill ca 8 – 10 jordgubbar eller motsvarande mängd andra bär
2 msk socker
4 ägg
2 dl mjölk
2 – 2,5 msk vetemjöl

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Snoppa och skölj bären, dela dem i halvor eller kvartar. Blanda bär och socker. Mosa 8 – 10 jordgubbar med en gaffel.

Vispa ihop ägg och mjölk. Vispa ner mjölet och rör ner de mosade bären. Smöra en ugnsform och häll äggsmeten i formen. Tryck ner bären. Ställ in i ugnen i 25 – 35 minuter – eller tills smeten fått fin färg och inte längre är kletig.

Hustrun är jordgubbspurist. Jordgubbar äts med mjölk, lite socker och en stor matsked. Fan tar den som föreslår något annat.

Förslaget om clafoutis föll inte i god jord, om man säger så… När jag dessutom sade att bären skulle gräddas i en smet ungefär som en pannkaka eller omelett, då blev hon ännu mer skeptisk.

– Ska vi äta jordgubbsomelett?!? frågade hon med samma misstro som om jag föreslagit ostron med ketchup och senap.

Men hon blev mildare och gladare när vi satt vid bordet och åt.

– Det här var ju gott, sade hon. Men du skulle aldrig ha sagt det där om pannkakssmet.

Annonser

Aperitif som hos Chantal & Francois

Etiketter

förrätt, fisk & skaldjur, fläsk, resor, smårätt

Go’are grannar än Chantal och Francois har vi aldrig haft på en semester. De bodde på andra sidan planket i radhuslägenheten i Ronce-les-bains. Ofta satt de och myste på uteplatsen, och ofta kom de med några vänliga ord när vi gick förbi.

Francois är gammal handbollsspelare och mycket sportintresserad, mest är det handboll och rugby som gäller. Men vi var där under fotbolls-VM, så han följde matcherna noga och berättade om Sveriges framgångar.

När Sverige vann över Schweiz uppvaktade de oss med en svensk flagga tillverkad av två servetter – en gul och en blå – med texten Suede – Suisse 1 – 0. Dessutom hade de letat upp en ölflaska med blå-gul etikett.

En dag undrade Chantal om vi ville komma över på en drink.

– Visst, sade vi och tackade ja till klockan sju två dagar senare.

Men vi kände oss lite osäkra på vad det egentligen innebar. Ett kort hej med ett glas rosévin och några oliver – eller något helt annat? Vi förberedde oss med en macka på eftermiddagen och gjorde i ordning för en enkel pasta till senare på kvällen.

Med en roskruka i handen rundade vi staketet tre minuter över sju på kvällen. (Man ska aldrig komma precis i tid i Frankrike, finns det de som säger). Och där väntade Crémant Bourgogne och en större mängd kex med laxmousse. Gott om lufttorkad skinka på tandpetare och melon och jordgubbar och glass och en liten chokladbiskvi.

Som du förstår blev det en lång och trevlig kväll. Men den egna middagen, den fick vi äta senare.

Det här behövs till 4 personer:
16 skivor bayonneskinka eller annan lufttorkad skinka
½ cantaloupmelon eller 1 klyfta vattenmelon
½ liter jordgubbar
½ påse crostini

Laxmousse
200 g kallrökt lax
1 dl crème fraiche, 34 %
2 msk majonnäs
saften från 1 liten klyfta citron

1 flaska Crémant Bourgogne eller annat gott bubbel

Gör så här:
Börja med laxmoussen. Skär laxen i mindre bitar. Stavmixa den med crème fraiche och majonnäs. Smaka av med aningen pressad citron. Lägg upp på crostini.

Vik ihop skinkan till små paket. Fäst dem med tandpetare. Skär melonen i klyftor, ta bort skalet och skär i bitar.

Trä upp jordgubbarna på spett om du vill. Klart.

Det finns ingenting som säger att en aperitif måste se ut så här. Du kan ta det du gillar och råkar ha hemma: lite oliver eller ostkuber, tapenade på halverade körsbärstomater eller en god röra på rostade baguetteskivor…

Till det kan man dricka ett glas rött vin eller rosé eller vitt – eller något annat man gillar.

Poängen med aperitif är att det är enkelt. Något litet att tugga på och något att dricka – ungefär som en fika.

Francois och Chantal med flaggan och ölflaskan som firade Sveriges seger över Schweiz

Linser som i Ronce-les-bains på Atlantkusten

Etiketter

fläsk, huvudrätt, resor, snabbmat, tillbehör, vardagsmat

Nästan i kanten
av den blåa Atlanten
och med Sverige bakom oss
många hundra långa mil…

..där bor vi ett par veckor i början av sommaren i en hyrd lägenhet. Ronce-les-bains är en liten semesterort i utkanten av en pinjeskog med ostronodlingar mot norr och vinfälten ner mot Bordeaux.

Och ja, vi gör allt det man kan förvänta sig. Vi åker runt till vinproducenter, vi badar, vi njuter av utsikten över havsviken Girondes mynning ut i Atlanten. Men när vi kommer till ostronodlarnas restaurang så fegar vi ur en smula och beställer Moules frites (kokta musslor och pommes frites) istället för de råa slemklumparna.

En kväll går vi på hamnfest, Fête du port, i La Tremblade. På restaurangen ligger grillröken tät. Krögaren står svettig vid grillen och lägger musslor på en glödbädd av pinjekvistar.

Men de flesta kvällarna lagar vi egen mat i lägenheten. En kväll blir det linser i tomatsås med en variant på örtbuketten bouquette garnie. Till linsröran äter vi stekt, färskt fläsk. Faktiskt mycket godare än den rimmade varianten.

Vill man så funkar det lika bra att bara äta linserna med bröd och kanske en sallad. Men hoppa inte över det rökta sidfläsket – det ger hela rätten en lätt röksmak. Klart trevlig.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
2 gula lökar, skalade
olivolja
salt & svartpeppar
4 vitlöksklyftor, skalade
1 burk hela tomater eller krossade
½ burk vatten
1 bunt färsk persilja & timjan
200 g lardon (fransk bacon) eller rökt sidfläsk
2 morötter
3 – 4 dl kokta linser

Gör så här:
Hacka löken och fräs i olivolja. Salta, peppra och pressa ner vitlöken. Klipp sönder tomaterna med en sax i burken. Häll i tomaterna och lägg i en bunt med persilja och timjan. Koka på svag värme i ca 30 minuter.

Skala och tärna morötterna. Strimla lardon (bacon eller rökt sidfläsk). Fräs i lite olja, i med morötterna och låt dem fräsa en stund. Lägg lardon och morötter i tomatsåsen och låt dem koka med i 10 – 15 minuter. Häll i linserna och låt dem koka i 5 minuter.

Fisk upp persilja och timjan. Klart.

Det franska originalet till den här rätten heter Mogettes a la charentais, som jag tror betyder bönor från Charente. Egentligen ska det vara vita bönor som man kokar i en och och halv timme tillsammans med rökt sidfläsk och tomatsåsen.

Man kan säga att vi valde en lite snabbare variant med linser…

Sallad med potatis, isterband & gröna bönor

Etiketter

fläsk, huvudrätt, sallad, vardagsmat

Hustrun vägrar äta husmanskost, i alla fall om det är isterband, oxbringa och lax med dillstuvad potatis, så det gäller att passa på när hon reser bort. Och för ett par veckor sedan var jag ensam hemma. Ja, ensam… 19-åringen stack in huvudet genom ytterdörren ibland och ställde den vanliga frågan:

– Finns det någon mat åt mig?

Och Pontus, cockerspanieln, tittade på mig på det sätt som bara en utsvulten cockerspaniel kan göra. Hans budskap var tydligt:

– Finns det någon mat åt mig?

Och jovisst fanns det mat i huset. Första kvällen blev det dillstuvad potatis och kallrökt lax. 19-åringen åt och godkände maten. Pontus fick också lite potatis och ärtor. Han viftade på svansen som bara en glad cockerspaniel kan…

Den andra kvällen åt 19-åringen med sina kompisar och Pontus fick nöja sig med hundfoder. Själv gick jag loss på isterband. Men istället för att äta den stekt med rödbetor så pillade jag ut inkråmet, stekte det och blandade en potatissallad med korven.

Simsalabim. Den lite vintertunga maten hade blivit en sommarsallad – att äta till lunch eller när solen går ner bakom trädtopparna.

Det här behövs till 3 personer:
ca 8 potatisar, kokta
300 g isterband
smör eller olja
250 g gröna bönor (haricotes verts)
1 (liten) rödlök
1 knippe gräslök, hackad
salt & svartpeppar
ev 2 – 3 msk kapris

Vinägrett
½ dl kallpressad rapsolja
2 – 3 msk mild vit vinäger, t ex vit balsamvinäger
2 msk vatten
salt & svartpeppar

Gör så här:
Skiva potatisen och koka bönor, dela dem ev i kortare bitar. Skiva rödlöken tunt, går lättast med en mandolin. Dela isterbanden och pilla ut innehållet. Stek i smör eller olja till ett ”smul”.

Lägg korv, potatis, bönor och rödlök i en skål tillsammans med kapris och gräslök. Salta & svartpeppra . Blanda vinägretten och slå den över. Blanda salladen.

Jag drack en pilsner till maten. Njöt och kände att här hemma är det jag som bestämmer vad vi ska äta.

I alla fall när hustrun är bortrest, 19-åringen ute och Pontus redan är mätt på sitt hundfoder…

Pipérade – kryddig grönsaksomelett perfekt för en sommarlunch

Etiketter

fläsk, fransk mat, huvudrätt, smårätt, vegetariskt

I boken Alltid Provence åker författaren Peter Mayle till saluhallen Les Halles i Avignon. Där vandrar han mellan drivor av paprika och oliver, förbi pyramider av snäckor och bläckfisk. Han går där och blir hungrig.

”Under min korta promenad hade jag satt i mig ett helt dussin tänkta måltider. En skål bruna sprättägg förvandlades till en pipérade, en sorts bondomelett, med bayonneskinka från ståndet intill och paprika från nästa. Den höll svälten från dörren tills jag kom fram till rökt lax och kaviar. Men så var det ostarna, korvarna, patéerna på kanin och hare och fläsk, härliga bleka rillettes, ankbröst inlagda i smör…”

Jag läser den här boken när sommaren ännu är ung. Och ja, jag blir hungrig, så hungrig att jag åker till affären och handlar eko-ägg och paprika och tomater. I delikatessdisken får jag med mig ett litet paket bayonneskinka, och hemma blir det en pipérade.

Det är den perfekta sommarlunchen. I den här omeletten blandas kryddigheten från örtkryddor med sötman från tomat och den lite salta smaken från skinkan.

Det här behövs till lunch för 2 personer:
1 rödlök
olivolja
salt & svartpeppar
1 röd paprika
1 stor tomat
1 liten vitlöksklyfta
2 msk hackade örtkryddor, t ex oreganon, mejram och/eller persilja
5 ägg
2,5 msk vatten
4 skivor bayonneskinka eller annan lufttorkad skinka

Gör så här:
Skala och dela löken i halvor. Skiva tunt och fräs i olivolja ca 5 minuter i en stor stekpanna. Dela paprikan och skiva tunt, fräs den med löken i ytterligare ca 5 minuter. Dela tomaten och skiva tunt. Lägg ner den i stekpannan. Krydda med salt & peppar, pressa ner vitlöksklyftan. Fräs i 5 minuter till, blanda på slutet ner hackade örtkryddor.

Knäck äggen i en skål, ha i vattnet och lite salt & peppar. Vispa sönder äggulorna. Slå äggsmeten över grönsakerna och blanda runt lite. Lägg på skinkskivorna. Täck med ett lock och stek på ganska svag värme i ca 5 – 10 min tills omeletten nästan har stelnat.

Ät och njut. Ibland kan ganska vanliga ingredienser förflytta berg – eller i alla fall mig till semester och Medelhav och Frankrike.

Men kom ihåg: det här är bonnamat och ingen raketforskning. Har du en bit squash liggande i kylen? Stoppa ner den i omeletten. Vill du ha den matigare? Stek lite överbliven potatis och låt den slinka med. Och vill du ha en vegetarisk omelett? Hoppa över skinkan.

Huvudsaken är att du gillar omeletten.

Veckomatsedel – Medelhavskost för en sommarvecka XX

Etiketter

fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, sallad, vardagsmat, Veckomeny Medelhavskost, vegetariskt

Mat på sommaren skiljer sig ganska mycket från vintermaten. Jag menar inte bara att den är lättare och svalare. (Få kommer på att servera en rykande varm köttsoppa när det är 27 grader varmt ute…).

Men den är också så tydligt kopplad till vissa rätter. För visst blir det mycket matjessill och grillad mat och jordgubbar på sommaren – och nästan alla älskar den här maten.

Självklart är alla de sakerna riktigt goda, det tycker jag också. Men jag tror det finns en viktig sak till: det är mat som är kopplad till årstid och säsong.

Jordgubbar äter man bara under några korta sommarveckor. Grillar gör man bara när det är varmt ute, och jag vet ingen som kommer på att matjessill är den ultimata maten en måndag i november.

Men för en massa andra saker är det som om vi har glömt bort det där med säsong. De flesta av oss handlar tomater mitt i vintern, trots att vi vet att de är bleka och smaklösa. Men lik förbannat så åker de ner i kundvagnen, för det där med grönsaker är bra och då måste man köpa dem.

Jag tror att sommarmaten kan lära oss den läxan: ät maten i säsong, så smakar den bättre – och är bättre både för plånboken och klimatet.

Och så får man längta lite efter maten, ungefär som de flesta börjar längta lite efter jordgubbar när vårsolen börjar värma den bleka vinterhuden.

Måndag: Spaghetti & lättaste såsen med rökt lax
Börja veckan med enklaste pastarätten. Gräddig crème fraiche möter len lax – och den tar bara 10 minuter att laga.

Tisdag: Tabbouleh med svarta bönor, matvete & halloumi
Matvete är ett ”tuggigt” och gott alternativ till ris och bulgur. Här får den sällskap av den runda och lite salta smaken av halloumi.

Onsdag: Sommarpasta med kantareller & spenat
Kantareller, kantareller… När man säger det till hustrun får hon något bestämt i blicken och kastar sig iväg till närmaste kantarellställe. Någon gång i skogen, men oftare grönsaksdisken på Ica.

Torsdag: Spaghetti med tomat, spenat & feta
Sommarmaten ska vara snabb, enkel och helst inte kosta skjortan. Med den här pastan får du både tid och pengar över till annat…

Fredag: Mat som vid Medelhavet: Grillad tonfisk & potatissallad
…till exempel tonfisk. Vi åt den grillade tonfisken en av de där riktigt varma kvällarna i maj – och det var en sådan där kväll man kan längta tillbaka till resten av året.

Lördag: Sommarsallad med avokado, jordgubbar & halloumi
Bilden på salladen (överst i inlägget) är tagen i vår sommarstuga förra året. Semester, avokado, jordgubbar, halloumi. Vad kan gå fel då?

Söndag: Ljummen laxsallad med linser, sockerärtor & avokado
Sallad behöver inte vara kall. Det visar den här salladen där varm lax och sockerärtor samspelar bra med kall avokado och gurka.

 

Gratinerad aubergine & tabbouleh med svarta bönor

Etiketter

huvudrätt, sallad, vardagsmat, vegetariskt

”Du ska inte tro det blir soooommar
ifall inte nån sätter fart”

Du hörde kanske Idas sommarvisa på skolavslutningen, men frågan är hur man gör för att sätta fart på sommaren. Ett svar är den libanesiska salladen tabbouleh med couscous eller bulgur.

Jag tror att det är den ganska tydliga citronsmaken som gör den ”somrig”. Men det gäller att få rätt balans mellan syra från citronen och den runda smaken från olivoljan. Smaka så du hittar den avvägning som just du gillar bäst.

I den här tabboulehn fick även lite svarta bönor följa med. Det adderar fyllighet och ger liksom en mer matig sallad.

Det här behövs till 3 personer:
1 (stor) – 2 (små) auberginer
olivolja
salt & svartpeppar
1 dl riven, smakrik ost, t ex lagrad Herrgård

2 – 3 portioner couscous eller bulgur, kokt
1 – 2 milda lökar, t ex färsk knipplök
400 g tomater
1 stor knippe slätbladig persilja
1 pkt kokta svarta bönor
0,75 dl pressad citron
1 dl olivolja
0,25 dl vatten
salt & svartpeppar

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Skiva auberginen, lägg skivorna i en oljad ugnsform. Droppa över lite olja, salta & svartpeppra. Kör i ugnen tills auberginen är klar, ca 25 minuter. Vänd efter halva tiden. Strö över osten och gratinera tills osten fått lite färg.

Skala och finhacka löken. Skölj och finhacka tomaterna (just här är det smakligt om det verkligen är finhackat). Skölj och finstrimla persilja. Skölj de svarta bönorna. Lägg allt i en stor skål tillsammans med kokt couscous.

Blanda citron, olja, vatten, salt & svartpeppar. Smaka! Häll dressingen över salladen och blanda.

Hustrun – som inte alltid är så finkänslig – gick och hämtade knäckebröd till maten. Jag förstod hennes budskap trots att det var så försynt. Det finns ingen crunch i den här rätten, inget att knapra på…

Skulle du ha en hustru som inte heller är så finkänslig, så kan du testa gratinerade parmesan-flarn. Grovriv osten, lägg små tunna ”puckar” på en oljad plåt. Kör med full grillvärme tills osten smält och blivit knaprig.

Midsommar – först sill, sedan grill

Etiketter

fisk & skaldjur, fläsk, fransk mat, grillat, huvudrätt, tillbehör

Midsommar, det är nog den svenskaste av alla dagar – och också den dag som en del tycker borde vara nationaldag. Det är sommar och ledighet och en liten sillbit på tallriken, i glaset lite OP Andersson eller Lysholms. På bordet en bukett sommarblommor – framåt kvällen kanske grillen kommer fram… Och så jordgubbarna, förstås.

Men vi börjar med sill och lax. Har du tröttnat på den vanliga matjessillen, så gör en Matjessilltårta. Lite pyssel är det att få till den, men det är ett besvär som lönar sig för det blir riktigt gott. Annars kan man prova någon av de snabba sillinläggningarna: Citronsill med timjan, Currysill eller Inlagd sill med prästost, gräddfil & stenbitsrom. Eller gör en Gubbröra med matjessill & crème fraiche.

Gillar du rökt lax, så testa att äta den med vispad crème fraiche och hackad dill. För mig är det en perfect match. De två besläktade recepten Kallrökt lax med dillcrème, ruccola & apelsin samt Kallrökt lax med äpple & dillcrème är från början inte avpassade för midsommar, så man kan nog välja bort en del ingredienser.

När det är dags att plocka fram grillen tänker de flesta på en köttbit. Grilla gärna en hel fläskytterfilé så blir det ett saftigt kött, till exempel Fläskytterfilé med sweet chili-glaze och Hemgjord BBQ-sås & fläskytterfilé. Men Obelix-grillad högrev med chiliglaze eller Hamburgare fyllda med feta funkar också bra.

Men testa gärna lax på grillen. Grillad lax med bourbonglaze & dilltzatziki och Marinerad lax med kryddsmör & grillad citron är några favoriter. Och är det en burgare du vill ha, prova en vegetarisk Halloumiburgare med parmesancrème & vitlöksbröd.

När man pratar om grillad mat, så är det ett väldigt fokus på den bit som legat på grillgallret. Det är lite synd för ofta är det tillbehören som lyfter måltiden. Själv gillar jag Fransk potatissallad och Mangosallad. Funkar sanslöst bra till grillat fläskkött.

Men det finns ett recept som slår de andra med hästlängder. Det är Sommarsallad med jordgubbar, vattenmelon & feta. Ska du bara testa ett recept av de här, välj Sommarsalladen.

Trevlig midsommar!

Pissaladière – pizza från Provence

Etiketter

förrätt, fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, smårätt

I den provencalska pizzan pissaladière finns varken tomatsås eller ost. Istället bygger smaken på brytningen mellan den lite söta lökröran och rejält salta sardeller.

Gott som ett tilltugg till ett glas rosé i sommarskymningen – eller som en pizzamiddag med sallad.

Är man lite lat – som jag – så tar man färdig pizadeg.

Det här behövs till 2 personer (huvudrätt) eller 6 pers (tilltugg):
5 röda lökar, ca 500 g
mycket olivolja, upp mot 1 dl
1 tsk torkad timjan
svartpeppar, men bara lite salt
1 tsk socker
1 dl goda oliver
½ burk sardeller
färdig deg till 2 pizzor

Gör så här:
Skala löken och skiva den tunt (lättast på mandolin). Lägg löken i en stor gryta, häll på olja och krydda med timjan, salt, peppar och socker. Stek den under lock på svag värme i ca 30 minuter. Den ska bli mjukstekt – inte bränd.

Värm ugnen till 210 grader. Rulla ut pizzadegen på en bakplåt. Bred lökröra på pizzorna. Lägg på oliver och sardeller. Men ta det lugnt med mängden sardeller, det blir lätt en dominerande smak.

Grädda pizzorna i ugnen i 15 – 20 minuter.

Låt dem gärna svalna lite.

Författaren Peter Mayle skriver såklart om provencalska pizzor. I A good year berättar han om när huvudpersonen Max äter en lite flirtig lunch med Natalie, en yngre notarie.

”…and you should start with the pissaladière.”

Max abandoned his menu and leand back in his chair.

”Fine. Anything you say”

”Do you always do what women tell you?” She looked up, half-smiling.

”Depends on the woman”

Confiterad lax med citronkryddad crème fraiche

Etiketter

fisk & skaldjur, huvudrätt, sås & röra

Det är nästan löjligt enkelt. Först gnider man in en bit lax med salt och kryddor. Sedan lägger man fiskbiten i en ugnsform och häller på massor med olja. Efter sådär en knapp halvtimme i ugnen tar man ut belöningen – en saftig laxfilé med djupa smaker och lite rimmade toner.

Ät gärna den här laxen med citronkryddad crème fraiche och picklad rödlök. Det ger pigga och syrliga toner som samspelar fint med den fetare fisken.

Det här behövs till 4 personer:
800 g laxfilé utan skinn
2,5 msk flingsalt
1 ekologisk citron, rivet skal
svartpeppar
ca 1 l neutral olja

Citronkryddad crème fraiche
3 dl crème fraiche (fet crème fraiche är godare, tyvärr)
1 knippe dill, hackad (men inte stjälkarna
1 ekologisk citron, rivet skal
ca ½ citron, pressad juice
salt & svartpeppar

Gärna potatismos och picklad rödlök till laxen

Gör så här:
Riv en eko-citron, men ta bara med det gula av skalet. Gnid in laxen med citron, flingsalt & svartpeppar. Låt den stå och rimmas i 1 timme.’

Sätt ugnen på 120 grader. Torkad noga av allt salt med hushållspapper (annars kan det bli en väldigt salt lax). Lägg laxen i en trång form och häll på olja så att det täcker fisken. Kör den i ugnen i ca 25 – 30 minuter. Laxen är klar när den skivar sig fint och inte längre är mörkröd inuti.

Lägg laxen på hushållspapper så oljan får rinna av.

Crème fraiche
Blanda crème fraiche med hackad dill, rivet citronskal, salt & peppar. Smaka av med pressad citron till lagom syrlighet.

Det kändes lite knäppt när jag skulle laga den här rätten. Verkade liksom lite skumt att hälla en liter olja på en fiskbit och sedan låta den bo i ugnen en stund.

Men det här med att ”koka” i olja funkar verkligen. Det är som om oljan göra att smaken stannar kvar istället för att försvinna iväg, som den ofta göra när man kokar i vatten.

Jämför pommes frites med vanlig kokt potatis, så förstår du. Men kom ihåg den här laxen är ”snällkokt” i olja – den blir inte knaprig som när man friterar.