Pulled aubergine – till burgare & tacos

Etiketter

smårätt, huvudrätt, vegetariskt

Aubergine är en fantastiskt mångsidig grönsak. Här kör man den i ugnen tillsamman med lite chipotlepasta – och ut kommer ett smakrikt och småkryddigt auberginekött. Jättegott som burgare, men man blir ganska kladdig om fingrarna när man äter…

Det här är en ganska mild kryddning med fräsch – inte stark – crème fraiche-dressing. Vill man ha tuffare tag så ökar man mängden chipotlepasta i auberginen och tar med de starka chilikärnorna i dressingen. Eller så kör man med chiliflakes.

Det här behövs till 3 personer:
2 aubergine (ca 600 g)
salt
olivolja
1 msk chipotlepasta
svartpeppar & lite salt
spiskummin

1 rödlök
2 vitlöksklyftor
olivolja
salt, svartpeppar & spiskummin
chipotlepasta efter smak

salladsblad från mild sallad, t ex romansallad
1 rödlök
2 – 3 tomater

Dressing
2 dl crème fraiche
2 urkärnade & hackade chili, spansk peppar
salt, svartpeppar & spiskummin
mycket torkad oregano

Tillbehör: Hamburgerbröd, klyftpotatis eller tacoskal

Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader. Skölj och dela auberginen i halvor. Salta dem och låt saltet dra ur det beska en stund. Skölj auberginen och lägg i oljad ugnsform. Pensla med 1 msk chipotlepasta. Krydda med svartpeppar, spiskummin och lite salt. Kör i ugnen tills auberginen är helt mjuk, ca 35 – 40 minuter.

Skala och skiva rödlöken tunt. Fräs den i olivolja tills den är helt mjuk (tar ca 15 – 20 minuter). Skala och hacka vitlöken, blanda ner och låt den fräsa tillsammans med löken.

Ta en sked och skrapa ur abergineköttet (släng skalet). Dela det ev i mindre bitar. Blanda ner det i lökfräset. Krydda med salt, svartpeppar & spiskummin. Blanda ner så mycket chipotlepasta som du gillar. 1 msk ger en mild röra.

Skölj salladsbladen, skiva tomaterna. Skala och tunnskiva rödlöken.

Dressing: Bland ihop crème fraiche, hackad chili och kryddor.

Det vara det där med kladdigheten… Jag kan inte äta hamburgare eller tacos med någon som helst värdighet. Hela min uppenbarelse ser ut som en tre-åring som fått ”äta själv”.

Kanske ska börja med kniv och gaffel istället. Det hade jag en lärare som gjorde. Han berättade att han klev in på McDonalds och med hög och tydlig röst förklarade att han krävde bestick till sin hamburgare.

Fyllig & smakrik ajvar – gott till korv & kött

Etiketter

tillbehör, vegetariskt

Gör egen ajvar istället för att köpa den i affären. Det är inte krångligt – och det blir faktiskt mycket godare. Passar bra till grillat kött eller en god korv.

Den gör sig också bra tillsammans med crostini och grönsaksstavar medan grillen blir färdig, men ska det vara som ett drinktilltugg så får man ta det försiktigt med styrkan. Annars slår chilin ihjäl vilket dryck som helst.

Men gå inte på den där myten om att man måste bränna paprikaskalet, för att sedan stå och svära när man petar bort allt det brända. Behandla paprikorna varsamt i ugnen, så kan du använda skalet också.

Gott – och så slipper du stå där och bli förbannad.

Det här behövs till en liten sats:
1 ganska liten aubergine
salt
olivolja
2 ganska stora paprikor
2 chili, spansk peppar
2 vitlöksklyftor
2 msk vit balsamvinäger eller annan mild vinäger
ca 3 msk olivolja

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Skölj och dela auberginen. Salta snittytan och lägg halvorna i en oljad ugnsform. Ugnsbaka i ca 35 minuter, vänd dem en gång. Skölj och kärna ur paprikan. Skär den i lite mindre bitar och låt den steka med 20 – 25 minuter.

Skala vitlöken och grovhacka den. Ta bort stjälken från chilin och grovhacka. Ta bort så mycket av de starka kärnorna du vill. (Mycket kärnor kvar = starkt, lite kärnor = ganska milt).  Stekt ett par minuter i olja tills grönsakerna börjar mjukna.

Mixa till en slät röra med vinäger och olivolja. Låt den stå en stund i kylskåpet så att smakerna hinner sätta sig.

När det är sommar och man är ledig, då ska det hela tiden vara lite extra. Då säger man ”Vi grillar väl ikväll, det är ju i alla fall sommar?” eller ”Ska vi ta ett glas vin till maten, vi är ju i alla fall lediga?”

Jag tror det borde vara precis tvärtom. När arbetsveckorna börjar man ska dra fram grillen och sätta tänderna i en biff. Och när höstregnen drar in över landet, då ska man säga ”Vi tar väl ett glas vin till maten, det är ju i alla fall höst?”.

För det är nu som uppmuntran behövs.

Provencalska tomater med parmaskinka & parmesanpanerad aubergine

Etiketter

förrätt, huvudrätt, smårätt, tillbehör

Det ska vara gott att äta även om man käkar mer grönsaker och mindre kött. Ger du dig på de här provensalska tomaterna så får mjuka, saftiga tomater som bryter fint mot spröd och salt skinka. Gott och enkelt.

Passar bra som ensamrätt med parmesanpanerad aubergine och risotto. Men kräver man sitt dagliga kött, så funkar de bra även till en grillad biff.

Det här behövs till 2 personer (eller förrätt för 4 personer):
4 tomater
4 – 8 skivor parmaskinka eller annan lufttorkad skinka
2 msk ströbröd
2 msk hackad persilja och basilika
2 små klyftor vitlök, skalade
salt & svartpeppar
olivolja

Parmesanpanerad aubergine
1 – 2 auberginer
salt & svartpeppar
vetemjöl
3 ägg
drygt 1 dl riven parmesan eller Grana padano
olivolja

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Blanda hackade örtkryddor med ströbröd och pressad vitlök. Skölj tomaterna och lägg dem med stjälksidan ner. Skär av ett lite lock längst upp (spara ”locket”), salt & peppra och lägg på en klick ströbrödsblandning. Slå in tomaterna i parmaskinka, men lämna en öppning överst. Lägg dem i en oljad ugnsform och skvätt över några droppar olivolja. Kör dem i ugnen i 25 – 30 minuter. Lägg på ”locket” när ströbrödet börjar få lite färg.

Skiva auberginen och salta lätt på skivorna. Låt saltet dra ur den beska smaken en stund. Torka av skivorna, peppar dem (salta kanske lite mer).

Panera auberginen: Häll upp vetemjöl på en tallrik. Blanda riven parmesan med lätt uppvispat ägg och häll blandningen på en annan tallrik. Tryck först ner aubergineskivorna i vetemjölet, sedan i ägg-parmesan-smeten. Lägg skivorna i en oljad ugnsform, droppa över lite olivolja och ugnsbaka dem i 30 minuter. Vänd skivorna ett par gånger.

Det gå såklart bra att steka dem i olja ovanpå spisen, men det är svårt att få lika saftiga skivor.

Det berättas att Robert Mugabe – nu envåldshärskare i Zimbabwe men en gång anti-apartheidaktivist och ledare för motståndet mot det rasistiska styret i Rhodesia – var på besök i Sverige på 70-talet. Han vallades runt bland olika antirasistiska organisationer ända till det blev dags för lunch. Då ställdes en blaskig linssoppa på bordet – en rätt som skulle vara solidarisk med jordens fattiga.

Om man uttrycker sig försiktigt… så blev Mugabe förvånad över den taskiga maten i det rika landet Sverige. Men för oss som var med i svansen av den progressiva eran var det ingen överraskning.

70-talet var ett årtionde fullt av plågsamma smakförsök – eller har du glömt de halvråa selleribiffarna och den okryddade linssoppan? Men Africafé då, kommer du ihåg det? Frystorkat kaffe från Tanzania. Solidariskt och rättvist, säkert ekologiskt också. Det hade bara ett fel: det gick inte att dricka.

Numer dricker jag – välsmakande – ekologisk och rättvisemärkt kaffe. Och får jag provensalska tomater med bara lite parmaskinka, så tycker jag det är en fröjd att dra ner på köttet.

För det ska faktiskt vara gott att äta – annars kan det kvitta.

Nu ska det erkännas att den här maten har varit i säck – eller rättare sagt på blogg – innan den kom i påse. Maj-Britt Aagaard skriver om tomater med parmaskinka på Spiselandslaget, och Karin skriver om aubergine-piccata på Karinsspis.

Mild bryggmästarsill efter eget huvud

Etiketter

smårätt, vardagsmat, fisk & skaldjur, förrätt

Frukost hemma hos några kompisar för en tid sedan. Kaffet rann ner genom bryggaren och jag letade runt bland brödburkar och kylskåp: ”Hm, vad ska jag välja? Bröd och ost, Bregott och mjölk till kaffet, något mer? Titta, där står det en halvfull burk med sill. Bryggmästarsill”.

Frukosten dukades fram och jag tog en smörgås med sill och sedan en till och en till…

Och så tittade jag ner i sillburken – den var lika urskrapade som en honungsburk hemma hos Nalle Puh.

Återstod bara en sak att göra. Gå hem till mitt eget kylskåp och leta upp ingredienser till den goda sillen.

Och ja, det funkade. Den blev så där mild och finstämd i smaken, den också.

Det här behövs till en liten sats:
1 burk matjessill, utan spad
4 msk majonnäs
2 msk gräddfil
2 krm honung eller socker
1 msk vatten
2 krm (fransk) senap
1 tsk hackad dill
1 msk hackad mild, röd lök
6 små kapris, hackade
svartpeppar & lite salt

Gör så här:
Lös upp honung eller socker i vattnet. Hacka dill, lök och kapris. Blanda majonnäs, gräddfil, honungsvatten, senap, dill, lök & kapris. Häll av sillen, och blanda ner den. Smaka och krydda med svartpeppar & lite salt.

Låt sillen stå en stund i kylen så smakerna hinner sätta sig.

Hur nyfiken får man vara egentligen? En tjej berättade för mig att hon brukar kolla vad som finns i badrumsskåpet hos människor när hon går på toa.

Det tycker jag tar emot. Inte så kul att hitta antidepressiva hemma hos besserwissrar och karlakarlar…

Men när det kommer till kylskåp så sneglar jag lite extra. Man kan hitta kul spritsorter och ovanliga ostar, grönsaker man inte kan namnet på och öl från okända mikrobryggerier. Och så kan man hitta Bryggmästarsill.

Smålyxig spaghetti med wokade ärtor & parmaskinka

Etiketter

vardagsmat, huvudrätt, pasta, snabbmat

Ta små fina ärtor direkt från frysen, woka dem i ett par minuter. Blanda ner strimlad parmaskinka och dra ett par varv med svartpepparkvarnen.

På bara 15 minuter har du fixat en smålyxig pastarätt med ärtor som fått en söt och intensiv smak. Bryter fint mot den salta parmaskinkan.

Det här behövs till 3 personer:
250 g små fina ärtor (frysta)
olivolja
120 g parmaskinka eller annan lufttorkad skinka
svartpeppar & lite salt

Spaghetti eller annan pasta
Parmesan eller Grana Padano

Gör så här:
Sätt på pastavattnet och koka pastan. Strimla parmaskinkan. Woka eller stek ärtorna i lite olivolja. Rör ner den strimlade skinkan, svartpeppra och salta lite. Klart.

Hustrun är en inbiten ärtskeptiker. I bilen till sommarstugan pratar hon läääänge om hur trista grönsaker det är – för hon vet att i matkassen ligger det ett paket frysta små ärtor.

Men när vi sitter på verandan och äter viftar hon lite med gaffeln och börjar förklara hur god smakbrytningen är mellan den salta skinkan och ärtornas sötma. ”Det var väl det jag visste” tänker jag, men jag säger inget.

Plötsligt tittar hon upp på mig – med den där förvånade blicken som man använder till 5-åringar som kommit på att man kan mosa potatisen till köttbullarna – och så frågar hon:

– Har du hittat på den här maten själv?

Det är så man får lust att svara ”Kan hälv!”. Men det gör jag såklart inte…

Veckomeny – Medelhavskost på franska IX

Etiketter

fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, sallad, sås & röra, smårätt, tillbehör, vardagsmat, Veckomeny Medelhavskost, vegetariskt

Sommar, sommar, sommar… Det är nu man ska bada och slappa, ligga i gräset och läsa en bok. Bara njuta av solen och värmen.

Men den här sommaren har mer handlat om att fly undan regnskurarna och småfrysa i sommarkläderna. Kanske läge för en veckomeny med medelhavsmat, den här gången med bara franska inslag.

Måndag: Salade dijonnaise – potatissallad med ägg & fransk senap
Senapen bryter fint i den här matiga salladen. Ät den som ensamrätt till lunch, eller till en nyfiskad strömming på kvällen. (Och är du en lika ivrig fiskare som jag, så får du ta vägen om fiskhandlaren).

Tisdag: Omelette aux épinards – spenatomelett
Omeletter är fantastiskt lätta att variera: bondomelett, spansk potatisomelett eller omelett med tomater och feta. Eller som här med spenat och vitlök. Gott och enkelt.

Onsdag: Gratinerad strömming med fänkål & Pernod
Det här är rätten jag trodde att Frankrike glömt att uppfinna. Jag hittade på den och först därefter kollade jag på nätet… Och jodå, där fanns det gott om recept, men med sardiner förstås.

Torsdag: Provencalsk ratatouille med ägg
Ännu en enkel husman från södra Frankrike. Ta gärna överbliven tomatsås, så blir det ännu enklare mat.

Fredag: Grand aioli – maten runt vitlöksmajonnäsen
Utgå från den goda vitlöksmajonnäsen och gör en middag runt den: kolja, lax, bläckfisk, grönsaker, potatis, oliver… Eller ta det som just du råkar gilla.

Lördag: Kyckling som i Provence med tomater & oliver
Vi håller oss kvar i områden där Alperna möter Medelhavet. Kycklingfiléer får smak av tomatsås och oliver.

Söndag: Sallad från Aix – Salade Aixoise
Tröttnat på den vanliga tonfisksalladen från Nice? Testa då varianten från Aix norr om Marseille. Det är i grunden samma sallad, men tonfisken har ersatts av kronärtskockor.

Champignon grillé – vitlöksmarinerade champinjoner

Etiketter

Alsace, buffé, fransk mat, resor, smårätt, tillbehör, vegetariskt

Tidig eftermiddag på en stormarknad i Alsace. Vi drar runt kundvagnen och samlar på oss mat för en picknicklunch ute bland vinfälten. Efter en stund kommer vi till delin med inlagda grönsaker.

”Hmm, lite vitlöksmarinerade oliver ska vi ha, och så lite av de där små svarta oliverna och soltorkade tomater, såklart. Men vänta, vad är det där – marinerade champinjoner?”

Vi lägger upp allt i små askar och får till slut grönsakerna vägda på rätt ställe – som råkar vara i fiskdisken. (Något oklart hur den där butiken planerar…)

Glada betalar vi ost och salami, ett par bitar paj, bröd och inlagda grönsaker. Tar med dem till vårt picknick-ställe, dukar upp och sätter tänderna i alla godsakerna.

Just i det läget inser jag att min matlagning haft en stor vit fläck – jag har aldrig gjort marinerade champinjoner.

Det har jag gjort nu, receptet finns här nedanför.

Det här behövs till ca 8 personer som tillbehör:
800 gram skogschampinjoner
lite olja
salt & svartpeppar

Marinad
drygt 1,5 dl olivolja
2 – 3 msk vit, mild balsamvinäger
1 stor bunt bladpersilja
1 näve färsk timjan eller oregano
2 vitlöksklyftor

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Skölj eller torka av svampen. Lägg den i en oljad långpanna och kör den 1 timme i ugnen. Vänd efter halva tiden. Salta & peppra.

Hacka persilja, timjan och oregano fint. Skala och hacka vitlöken superfint, det ska nästan bli som ett mos. Blanda hacket med olja och vinäger. Häll över de varma champinjonerna. Låt svampen stå och dra till sig de goda smakerna i ett par timmar.

Ät & njut. Kanske på en picknick eller på ett buffébord. Och du, var glad att du slipper väga svampen på fiskavdelningen! (Om du inte handlar på Leclerc i Sélestat, förstås.)

Bondsallad mellan vinstockarna i Alsace

Etiketter

Alsace, förrätt, fransk mat, huvudrätt, resor, sallad, smårätt

Nothalten, det låter som något från en gammal tysk film om Andra världskriget… Men i verkligheten är det en sömning vinodlarby i Alsace. Traktorer, korsvirkeshus och en och annan tupp som gal – och typ 18 vinodlare som marknadsför sig efter huvudgatan.

Där hyr vi en lägenhet ett par veckor i början av sommaren. Adressen är Route du vin – och vinstockarna med Gewurztraminer är inte mer än tio meter bort.

Hyresvärden har lite egna vinodlingar, men säljer sina druvor till kooperativet så vi kan inte testa hans eget vin.

– Men vill ni smaka vin härifrån så samarbetar jag med en vän, säger värden och hämtar upp ett par flaskor Sylvaner och Riesling från källaren.

När vinet står i kylen gör vi en bondsallad på korvarna vi köpte på Leclerc i Sélestat.

Det här behövs till 2 personer:
2 små nävar gröna bönor, haricot verts (ca 100 – 150 g)
2 små nävar sallad (ca 75 g), inte alltför besk
ca 150 g tomater, t ex körsbärstomater
1 mild lök, knipplök
150 g korv, cervelas & strasbourg-korv eller prinskorv & wienerkorv
100 g lagrad ost, Herrgård, Gruyère eller Comté

Dressing
2 delar olivolja
1 del vinäger eller pressad citron
lite fransk senap
lite salt & peppar

Gör så här:
Snoppa och koka de gröna bönorna, haricot verts. Stek korvarna.

Skala löken, skiva den och tomaterna. Skär osten i stavar och korven i långsmala bitar. Lägg upp på ett fat. Blanda ihop dressingen och häll den över. Klart.

Den här salladen är lagad i ett semesterkök som visserligen är extremt välutrustat med både salladsslunga och separata glas för snaps, whisky, likör och konjak. Men måttsats och våg saknas, så måtten är ganska ungefärliga.

Vill du ha recept på en ”riktigt” sallad från Alsace klickar du här. Där ingår både måttangivelser och ägg, precis som det ska vara.

Guacamole med sojabönor – gott till tacos & grillat

Etiketter

smårätt, tillbehör, vegetariskt

Stoppa ner sojabönor i guacamole och det blir en lite kraftiga röra med bra fyllighet. Passar utmärkt till tacos och grillat – särskilt om du har gått loss med kryddburkarna i något med latinamerikanska förtecken.

Det här behövs till ca 4 personer:
1 pkt kokta sojabönor
2 avokado
2 chili, spansk peppar
1 schalottenlök
ca ½ citron, juicen
lite vatten
lite olivolja
salt & chilipeppar efter smak

Gör så här:
Dela och strimla chilin. Skölj sojabönorna och hacka löken. Halvera och gröp ur avokadon. Lägg allt i en mixer tillsammans med pressad citron och kör tills röran är finfördelad. Späd med vatten och olja till lagom konsistens. Smaka dig fram till hur mycket salt & chilipeppar du vill ha.

Jag ”rubbade” en bit hel fläskkarré med spiskummin och chilipeppar. Ja, salt och svartpeppar också såklart. Körde biten på indirekt värme – alltså på den sida av grillen där det inte fanns några briketter – till 72 grader. På slutet penslade jag på en glaze med äppelcidervinäger och lite sweet chili. (Ja, jag vet att det är oortodoxt och cross over och allmänt hemskt att blanda kryddor från olika världsdelar – men det funkar).

Sedan blev det grillad fläskkarré och guacamole med sojabönor. I glaset ett hederligt rödtjut,

Kvällen var räddad.

Rice bowl med vietnamesiska köttbullar

Etiketter

fläsk, huvudrätt, tillbehör

För en tid sedan bjöd jag min 94-åriga mamma på vietnamesiska köttbullar. När jag räckte henne grönsaksfatet sade jag lite beskyddande:

– Du kanske inte ska ta av den strimlade chilin.

– Det kan jag nog göra, svarade hon och lade upp köttbullar, grönsaker och ris, innan hon färgade maten rödprickig av ganska stark pepparfrukt.

Allt försvann in i munnen och på slutet norpade hon åt sig det sista av de vietnamesiska köttbullarna.  Förklarade att det var hög, rund smak som ”kändes i hela munnen”.

Där har hon alldeles rätt – och det finns inget förvånande i omdömet, däremot i matglädjen. I vanliga fall brukar hon dela en liten en-portions-middag så att den räcker till två dagar.

Rice bowl med vietnamesiska köttbullar kanske borde införas på menyn på Sveriges äldreboenden.

Det här behövs till 5 personer:
800 fläskfärs (eller blandfärs)
1 – 2 schalottenlökar
4 vitlöksklyftor
2 msk riven ingefära
0,9 dl asiatisk fisksås
2 chili, spansk peppar
neutral olja

Grönsaker som man kan ta:
2 – 3 avokado
½ gurka
1 bit rättika, om du vill
1 mango, om du vill
strimlad chili efter behag

Asiatisk sås
½ dl fisksås
1 dl vatten
1 tsk socker
1,5 msk mild vit vinäger
2 msk riven ingefära
1 tsk sambal oelek

Ris

Gör så här:
Skala och finhacka schalottenlök. Skala och riv vitlök och ingefära. Dela, kärna ur och strimla chilin. Lägg grönsakerna i en stor bunke. I med fläskfärsen och fisksåsen. Bland allt, det går lättaste med händerna.

Ta vatten på händerna och forma stora köttbullar eller små ”hamburgare”. Stek i olja på medelvärme tills de fått fin färg och färsen är genomstekt.

Skär grönsakerna tunt, går lättast på en mandolin. (Dela avokadon på mitten, peta bort kärnan och gröp ur avokadoköttet med en sked.)

Blanda ihop fisksås, vatten, socker, vinäger, riven ingefära och sambal oelek. Rör så att socker löser upp sig. (Har du ingen sambal hemma funkar det lika bra med strimlad chili).

Koka riset.

Det var det där med mandolin. Jag är numera stolt ägare till en sådan – och har förklarat för hustrun att man visst inte skär sig på den vassa kniven när man skivar grönsakerna så där tunt och tjusigt. Lite messerschmitt är man ju…

Men det är jäkligt praktiskt att använda den lilla ”greppmoj” som medföljer, den som man ska hålla i för att inte skära sig.

Det gjorde inte jag. Istället körde jag tummen rätt in i den vassa kniven och fick skrika efter ett plåster så att maten inte skulle bli nerblodad.

Jag kanske ska sluta med att vara så där messerschmitt-aktigt – i alla fall tills jag har lärt mig att använda de redskap som medföljer.