Etiketter

, , , ,

I den provencalska pizzan pissaladière finns varken tomatsås eller ost. Istället bygger smaken på brytningen mellan den lite söta lökröran och rejält salta sardeller.

Gott som ett tilltugg till ett glas rosé i sommarskymningen – eller som en pizzamiddag med sallad.

Är man lite lat – som jag – så tar man färdig pizadeg.

Det här behövs till 2 personer (huvudrätt) eller 6 pers (tilltugg):
5 röda lökar, ca 500 g
mycket olivolja, upp mot 1 dl
1 tsk torkad timjan
svartpeppar, men bara lite salt
1 tsk socker
1 dl goda oliver
½ burk sardeller
färdig deg till 2 pizzor

Gör så här:
Skala löken och skiva den tunt (lättast på mandolin). Lägg löken i en stor gryta, häll på olja och krydda med timjan, salt, peppar och socker. Stek den under lock på svag värme i ca 30 minuter. Den ska bli mjukstekt – inte bränd.

Värm ugnen till 210 grader. Rulla ut pizzadegen på en bakplåt. Bred lökröra på pizzorna. Lägg på oliver och sardeller. Men ta det lugnt med mängden sardeller, det blir lätt en dominerande smak.

Grädda pizzorna i ugnen i 15 – 20 minuter.

Låt dem gärna svalna lite.

Författaren Peter Mayle skriver såklart om provencalska pizzor. I A good year berättar han om när huvudpersonen Max äter en lite flirtig lunch med Natalie, en yngre notarie.

”…and you should start with the pissaladière.”

Max abandoned his menu and leand back in his chair.

”Fine. Anything you say”

”Do you always do what women tell you?” She looked up, half-smiling.

”Depends on the woman”

Annonser