Taggar

,

fishermans-pie

Skottland har sin Shepard’s pie med lite kryddig köttfärs. Frankrike har Brandade med salt torsk och potatismos. Men vad händer om man överför detta till den svenska västkusten – och kombinerar torsk, räkor och potatismos?

Tja, man kommer inte så långt ifrån en vanlig fiskgratäng. Men det gör inget, för det här är en god gratäng med fyllig, men finstämd smak. En slags Husmanskost 2.0. Lite rustik och med rötterna i Bohusläns karga klipporskrevor – som gjort för en middag vid ett träbord en kväll i oktober innan den riktigt kalla hösten har kommit.

Det här behövs för 6 personer:
1 kg torskfilé
150 g skalade räkor
4 schalottenlökar
smör eller olja
3 dl grädde
2 dl vitt, torrt vin
ca ½ dl mjölk
1 msk fransk senap
salt & peppar
1,5 knippor dill, hackade ”blad”

Potatismos
1,5 kg mjölig potatis
1 dl grädde
1 dl kokspad från potatiskoket
ca 1 dl mjölk
mycket smör
½ knippe dill, hackade ”blad”
salt & peppar
2 äggulor
1,5 dl riven lagrad ost, t ex Herrgård

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader. (Är det fredagskväll kanske du ska hälla upp ett litet glas vin att smutta på medan maten blir färdig.)

Skala, skiva och koka potatisen i saltat vatten. Mosa potatisen (jag brukar först mosa den med potatisstöt, sedan vispa den med en vanlig handvisp). Blanda med grädde, mjölk, kokspad och smör till ett ganska fast mos. Krydda med hackad dill, salt & peppar. Smaka, det ska vara gott. Blanda ner äggulorna.

Skala schalottenlöken, skiva den och fräs den glansig i smör eller olja. I med grädde, vin och lite mjölk. Krydda med hackad dill, salt, peppar och fransk senap. Glöm inte att smaka!

Häll upp såsen i en stor ugnsform – eller i två vanliga. Lägg i torskfiléerna, salta & peppra lite även på dem. Lägg i räkorna och platta till potatismoset över fisk & skaldjur. Toppa med riven ost.

Gratinera tills allt är klar och gratängen fått fin färg. Det tar ca 20 – 25 minuter.

Fishermans’ pie bygger på två pålitliga par smakkompisar. Dels dill med grädde och syra från vin och senap – och dels potatis och ost.

De är goda var för sig, smakkompisarna. Tillsammans blir de…

Ja, jag kanske ska sluta med hyllningssången. Men smaka själv, risken att du blir besviken är faktiskt ganska liten.