Taggar

, , , ,

rillette

Det är något visst med förrätter. Man slår sig ner vid bordet, känner att man är lite hungrig. Börjar plocka till sig… Några blanka oliver, lite salami. Kanske soltorkade tomater, inlagda grönsaker, cornichon och lite paté.

En av de rätter som gör sig på just det förrättsbordet är Rillette de porc. Det är fläskkött som tillagats i 4 – 5 timmar och får en alldeles ljuvligt len smak och konsistens.

Det här behövs till en riktigt stor sats, halvera den gärna:
1 kg fläskkarré
några klickar smör
salt & svartpeppar
4 vitlöksklyftor, skalade och skivade
en rejäl näve färsk timjan
2 lagerblad
2 dl vitt torrt vin
vatten

Gör så här:
Sätt ugnen på 150 grader. Skär karrén i grytbitar. Ta en gryta som tål ugnsvärme. Lägg ner karré, smör, vitlök, lagerblad och timjan (bundet till ett knippe om du vill). Salta & svartpeppra på ganska bra. Häll på vinet och vatten så att det täcker. Lägg på locket.

Ställ in grytan i ugnen i 3,5 timmar. Rör om någon gång ibland.

Ta ut grytan. Sätt den på en platta och sjud utan lock i 45 – 60 minuter – akta så det inte blir torrt – tills köttet är så mört att det faller sönder när du petar på det.

Plocka upp lagerblad och timjan. Sila av vätskan. Ta en elvisp och vispa tills köttet är finfördelat, späd med den avsilade vätskan till en paté-konsistens. (Förmodligen behöver du all vätska).

Lägg ner i väl rengjorda krukor. Tryck bort luften och häll på en skvätt olivolja så håller rilletten bättre. Den modiga kan smälta ister och använda det som ett lock i konserveringsburkar. (Själv gör jag den enklare varianten.)

Rillette är inte helt lätt att sälja in. När jag stod i köket och grejade med maten kom 17-åringen förbi och frågade vad jag gjorde.

– Rillette, svarade jag

– Du gör alltid så konstiga saker! sa han.

Hustrun kom också förbi och deklarerade att hon inte gillar pulled pork. Förmodligen hade jag försökt förklara rillette med att den tillagas på ungefär samma sätt.

Men senare slog vi oss ner vid matbordet. Hällde upp lite vin, det var ju helg. Och så tog alla lite rillette.

– Gott, sa hustrun och log med hela ansiktet.

– Hmm, inte så illa, sa 17-åringen. (Det är ungefär så mycket beröm man kan få från honom.)